Önsketänkande eller strävan efter att bli en bättre människa?

Överallt i manifestationsvärlden stöter man på Neville Goddard. Han verkar vara lite av en husgud. Jag hade lyssnat på en del av hans föreläsningar på Youtube men kände att jag ville läsa texten själv så jag beställde ”The Neville Goddard Collection” som består av tre av hans verk. Nu skulle man kunna tro att en ”collection” är en stadig bit bok men det är den inte. Jag blev förvånad när boken visade sig vara ett litet häfte på 145 sidor. Detta är alltså tre av hans böcker. Inte undra på att han står som författare till många fler än så. Fast… den första ”boken” – ”Be What You Wish” – är nog en transkription från ett radioprogram. Goddard hänvisar flera gånger till att han ”nu på lördag” ska hålla en föreläsning där och där. För övrigt ger boken ett rätt billigt utseende och texten är stundvis svårläst eftersom skiljetecken är utelämnade och rad- och styckebrytningar ibland är mitt i en mening. Boken är tryckt i Indien av Sanage Publishing House som verkar ge ut klassiker att döma av listan i slutet av boken.

Kanske har de målsättningen att nå ut till en bredare publik med ett enkelt och prisvärt koncept, vad vet jag?

Hursomhelst, om vi bortser från formatet, har Neville Goddard något att komma med? I de här tre böckerna – ”Be What You Wish”, ”Feeling Is The Secret” och “The Power Of Awareness” – går han igenom sina grundprinciper för manifestation. Han upprepar sig ganska ofta (inte minst för att det är tre böcker med delvis samma innehåll) men erkänner detta också och menar att man ibland behöver upprepning för att något ska fastna ordentligt. Jag kan dock inte säga att det hjälper mig att förstå honom och hans principer bättre. De är undflyende trots sin synbara enkelhet.

Goddard menar att du kan bli vad du önskar genom att använda dig av ett meditativt tillstånd där du lever dig in i hur det skulle kännas om din önskan var uppfylld. Genom att vara enträgen i detta och varje kväll innan du somnar (förslagsvis) försätta dig i detta tillstånd där du så att säga redan upplever det du önskar, så kommer det att bli verklighet. Ju mer du kan tro på din inre bild och upplevelse, att det faktiskt är sant, desto snabbare kommer du att manifestera det önskade resultatet. Men det räcker inte med att bara visualisera eller dagdrömma, du måste verkligen känna att det är sant, här och nu. Så pass att du när du öppnar ögonen och kommer tillbaka till din nuvarande verklighet kommer känna att den är fel. Lättare sagt än gjort.

Goddard använder sig flitigt av bibelcitat, vilket har verkat avskräckande på många.

Men han tolkar Bibeln väldigt fritt och kreativt. Enligt Goddard är det du och jag som är Gud och alla liknelser handlar om hur man skapar sin verklighet, menar han. Bibeln är inte alls menad att tolkas bokstavligt, den är en instruktionsbok för hur man skapar sitt liv. Emellanåt kan jag tycka att Goddards tolkningar är lite väl långsökta men låt gå. Kanske kan jag tillåta mig själv att tolka honom på samma sätt?

Efter ett tag när jag läst – och experimenterat – en del, får jag plötsligt känslan av att Goddard är feltolkad. Han pratar inte om att manifestera materiella ting. Nej, det handlar om personlig utveckling, att bli en bättre människa. Han pratar mycket om righteousness, att göra det som är rätt och gynnsamt för dig själv och andra. Att sträva efter en högre nivå av medvetenhet. Han säger visserligen att du kan skapa vad som helst med metoden, även själviska ting, men att det då kommer att straffa sig på något sätt. Han menar också att det inte räcker med att bara visualisera och känna, du behöver såklart också ta fysiska aktiva steg mot det önskade. Men stegen kommer kännas lätta och självklara när du är inriktad på ditt mål. Du har en fri vilja men du har också ett öde, förutbestämt för dig.

Ju mer jag läser, desto mer urvattnat känns det.

Å ena sidan kan du bara med tankens och övertygelsens kraft få vad som helst, å andra sidan krävs det en blind tro, envishet, uthållighet och aktiv handling. Dessutom kan det straffa sig om det är något som inte är bra för dig eller inte passar in i ditt utstakade öde. Lagen fungerar alltid, menar Goddard som i sitt avsnitt om ”misslyckande” säger att om du inte uppnår önskat resultat så har du inte varit uthållig nog eller så tror du inte tillräckligt mycket på att din önskan är verklighet. Hm. Det känns som ”The Secret” all over again. Jag blir besviken. Jag som trodde att Goddard verkligen var något speciellt.

Min krassa analytiska, skeptiska hjärna säger att det här med attraktionslagen och manifestation och allt sånt, det handlar egentligen bara om:

  1. Verklighetsflykt – visst, jag kan fantisera ihop en hel värld där jag lever ett annat liv och jag kan fly in till den världen när som helst för en stund. Den kan kännas superverklig men bara för mig, förstås, den finns ju inte ”på riktigt” (om nu något kan sägas finnas på riktigt).
  2. Att må bättre – genom min verklighetsflykt kan jag stundvis må lite bättre, känna mig glad, på samma sätt som en film tillfälligt kan ge mig en viss känsla. Jag kan också må bättre genom tanken att ”vad som helst är möjligt” även om ingen faktisk förändring sker. Jag kan glädja mig åt andra människors framgångar, någonstans lever en människa precis det liv jag drömmer om och eftersom vi alla hänger ihop och är ett, så har jag ju på sätt och vis uppnått mitt mål, någonstans, i någon form.
  3. Att bli en bättre människa – att glädja mig åt och vara tacksam för det jag har, uppskatta de gåvor och relationer jag faktiskt lever med och göra det bästa av situationen genom att inte klaga och inte önska mig något som är omöjligt för mig att uppnå.

Men lagen funkar ju, kanske du säger. Folk har uppnått fantastiska resultat.

Ja… har de det? Kan det vara slumpen? Kan det vara så att alla stjärnor stod i rätt positioner, alla siffror var exakt rätt och människan som förverkligade sin dröm hade jobbat hårt och enträget i den fysiska världen under lång tid, samt kanske till och med var en god människa? Men för de flesta av oss, för oss som tvivlar, som byter önskningar efter dagsform och humör, vi som står med båda fötterna på jorden eller åtminstone inte är helt uppe i det blå, vi som somnar när vi ska meditera, vi som vaknar med ångest mitt i natten och absolut inte kan föreställa oss hur våra problem skulle kunna lösas… För oss kanske det inte funkar.

Neville Goddard betonar att VARA det vi önskar, vilket får mig att tänka att det viktigaste är hur vi är som människor, inte vad vi äger. Önskningen måste handla om vår personlighet och vårt handlande. ”Sök först Guds rike, så ska ni få allt det andra också”, står det i Bibeln.

Kanske måste vi genuint sträva efter att bli bättre människor först, sedan kanske vi får någon materiell belöning också.

Men man kan inte lura kraften och låtsas bli en bättre människa för att få det där huset eller den där bilen som man vill ha. Problemet med mig är att jag egentligen inte önskar vara annorlunda. Jag vill vara den jag är just nu OCH ha det jag önskar. Jag kan faktiskt inte ens föreställa mig hurdan jag skulle vara om jag skulle vara en bättre människa. Jag skulle inte klaga eller prata skit om andra. Jag skulle sätta andras behov före mina egna, alltid hjälpa till, serva och lyssna. Allt det där låter nog bra men det är inte jag. Om jag måste tvinga fram det kommer jag bara att bli bitter i längden. Så jag får nog leva med mitt ego och säga hejdå till önskningarna.

Kanske gör jag Goddard orätt, kanske tolkar jag honom helt fel. Det är mycket möjligt. Och som sagt, han har skrivit många böcker, jag kan ha haft otur med just de här tre. Och det är bara mars. Jag har lovat att ge det ett år. Uthållighet är nyckeln, säger ju Goddard så det är bara att bita ihop om tvivlen och fortsätta. Ingen blir ju gladare än jag om jag har fel!

Tillbaka till Hemligheten

Årets fjärde bok blir ytterligare en som jag läst förut. Jag återvänder till rötterna, så att säga, i min utmaning för 2025. Den här boken – ”The Secret” – eller egentligen filmen den baseras på, tog världen med storm i början på 2000-talet. Som jag sagt tidigare så var det ”The Secret” som gjorde attraktionslagen till en trend på allas läppar. Jag sveptes väl också lite med av vågen, det var något hos hela idén om ett magiskt universum som klingade sant för mig.

Jag hade nog aldrig riktigt släppt min barndoms magiska tänkande och nu fick jag leka vidare som vuxen.

Jag experimenterade en del med lagen om attraktion, gjorde visionstavlor, mediterade och visualiserade. Både små och stora saker. En del manifesterades snabbt, annat tog lite tid. Om jag nu, sådär en tjugo år senare tittar på min visionstavla från den tiden så har jag uppfyllt allting. Men jag har såklart gått vidare till nya önskningar sedan dess. Och i år är önskningarna grandiosa, så stora att jag självklart tvivlar på att det någonsin ska gå i lås. Därför återvänder jag till ”The Secret”, för att se om jag kan återskapa den optimism och framtidstro som jag kände när jag såg filmen och läste boken för första gången.

Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess förstås, och jag har både tagit del av andras, och skapat min egen, kritiska åsikt om ”The Secret”. En del kritiserar den för att vara för fokuserad på egen personlig vinning och materiella mål. Andra menar att den inte avslöjar hela sanningen. Och så många har velat rida på vågen genom att hävda att just de minsann har hittat de gömda nycklarna.

Säga vad man vill om det, det är alltid bra att hålla lite distans och inte svälja allt med hull och hår.

Sanningen är dock att till stor del fungerar lagen om attraktion. En del människor får häpnadsväckande resultat. Även jag har lyckats, ofta när jag inte ens tänkt på att jag använt mig av den. Å andra sidan, ofta händer ingenting, eller så får man rentav ett negativt resultat. ”The Secret” tar inte så mycket upp frågan om varför det ibland inte fungerar. Författaren Rhonda Byrne och de människor hon citerar upprepar hela tiden att lagen är felfri och fungerar till hundra procent. Som läsare (med kritisk blick och negativa erfarenheter i bagaget) känner man sig lite idiotförklarad. Alla de frågor som dyker upp (”men alla kan ju inte vinna på lotteri”, ”alla är inte begåvade marknadsföringsgenier”, ”en del människors livssituation är helt enkelt för akut och miserabel för att de ens ska kunna tänka på att visualisera något bättre”, och ”vad händer när olika människor önskar motsatta resultat?”), alla de frågorna ignoreras totalt. Nej, lagen är perfekt, om den inte fungerar är det du som gör fel.

Det är intressant hur erfarenheter kan göra att man betraktar saker med lite andra ögon.

När jag först köpte boken ”The Secret” tyckte jag den var läckert designad. Sidorna är färgade så att de liknar gamla pergament, namn är skrivna med ett snirkligt skrivstilstypsnitt, här och var finns insprängda citat och små bilder. Men nu, när jag själv gjort ett antal böcker, ser jag bara hur plottrig och svårläst boken är. Och det som kändes genomtänkt och kreativt verkar nu vara skapat med en automatisk mall. Nu och då hamnar en ensam rad överst på en sida till exempel, till och med när det är ett kortare citat. Inte så snyggt. Hade man bråttom att få ut boken så att man inte hann korrekturläsa? Eller var det viktigt att boken såg exakt likadan ut på alla språk? Jag blir alltid misstänksam när något måste stöpas i samma form oavsett sammanhang, lite som McDonald’s restauranger. Man får absolut inte ge en lokal prägel. Allt ska vara exakt så som upphovsmakaren bestämt. Noll flexibilitet. My way or the high way. Nää… då är det nåt lurt, känner jag. Någon vill bara göra pengar på det.

Fast, vad är det för fel med att tjäna pengar på något som faktiskt uppskattas av miljoner människor?

Det är som när någon som hjälper andra, via healing till exempel, vill ha betalt för sina tjänster. En del människor upprörs över det. Som att om man gör något riktigt värdefullt för andra så ska man göra det gratis? Eller om man gör något man älskar att göra så har man inte rätt att ta betalt för det? Så det enda som det är okej att få betalt för är något meningslöst, som ingen behöver och som jag avskyr att göra? Absurt egentligen. För om man tänker på det från andra hållet: vad är jag beredd att betala för? När är jag som mest villig att betala? Jo, när jag verkligen uppskattar det som erbjuds. Antingen för att jag inte har kunskapen eller möjligheten att göra det själv, eller för att jag förstår hur mycket arbete och kärlek som gått in i produkten eller tjänsten. Och vi människor är villiga att betala för helt olika saker. Vi har olika preferenser, olika önskningar. Och det är väl fantastiskt egentligen?

Jag ångrar inte att jag köpte boken och filmen ”The Secret”. Det var en bra och lättillgänglig introduktion till hur våra tankar skapar vår verklighet. Men som sagt, bara en introduktion. Där finns oändligt mycket att lära och utforska än. Och en av de nycklar som jag tror behövs är kunskapen om hur attraktionslagen behöver tillämpas olika beroende på vem som använder sig av verktygen. Vi är alla olika, inte bara i våra preferenser, utan även i vår relation till universum. Du kan inte läsa dig till hur det fungerar, inte se en film om det. Men du kan pussla ihop bilden vartefter du läser, lyssnar och inte minst prövar själv, i ditt unika liv. Och om jag bortser från det förenklade och naiva upplägget, samt inte fäster så stor vikt vid fokuset på pengar och prylar, så är ”The Secret” en inspirerande start.